söndag 30 september 2012

Oväntat tillskott i min framtida maskinpark


I fredags tog första projektperioeden på HV slut, dock inte arbetet med kudden, som jag tänker få färdig snart. Här följer en liten bildkavalkad över veckans händelseförlopp.

I veckan har jag sytt intarsia, här en hjärttulpan innan läggsömmen.

 Hjärttulpanen med läggsömmen.

Efter att allt broderi var klart, var det dags för våtspänning nummer två, och denna gång gjorde jag en rund våtspänning för första gången. Det löste min handledare med att jag klippte ut arbetets önskade form och storlek i ett papper.

Denna lade jag sedan under den fuktade duken som mall att stifta fast arbetet mot.

Den här gången hade jag avigsidan upp, och det beror helt enkelt på sömsmånerna i skarvsömmen.

Den sista delen som ska sys på, en ram i skarvsöm.

I helgen har jag dock haft en liten paus från detta projekt, jag har passat på att hälsa på Börje i Brevens bruk, och tillsammans har vi farit runt på diverse loppisar i jakt på tekoppar, vilket vi inte kunde hitta överhuvudtaget. I stället kom vi hem med något helt annat, nämligen en trampsymaskin av märket Singer, som vi helt enkelt inte kunde motstå, av textila och för Börjes del även av mekaniska skäl. Jag längtar tills jag får prova ett sömnadsprojekt på denna goding.

Framsidan, med alla vackra dekorer som hör en gammal Singer till.

Vackra dekorer även på baskidan.

Detalj från baksidan.

Där tråden ska sitta.

Min dekorationssjuka blev definitivt tillfredsställd av den här detaljen.

Detalj från sidan.

måndag 24 september 2012

Yllepussel



Den senaste veckan har jag på allvar kommit igång med läsårets första projekt, och den här veckan har bestått av både fritt broderi, omfärgning och en hel del pusslande. Det första jag gjorde var att brodera mittbiten på min kudde, en flicka som omfamnar en strålande fågel. Den här biten, som nu är rund, broderade jag på en kvadratisk bit som jag våtspände för sig, innan jag sydde fast den med övriga bitar. Strålarna runt fågeln ska jag brodera i morgon, eftersom jag behövde övriga bitar på plats för det. Vad gäller den här biten är jag mest stolt över att jag faktiskt hittade ett tyg som var hudfärgat, enligt mig den svåraste färgen att bestämma, och hittills det enda förutom sytråden som jag inte färgat själv till det här projektet.

Mittbiten är färdig, pusslandet har börjat.

Första delen klar.

Efter omfärgningen.

Omfärgningen som jag gjorde var den bit som jag föreställt mig mörkröd. När den torkat efter färgningen, och jag lade ihop den med de andra tygerna upptäckte jag till min fasa att den var orangeröd. Jag återvände till färgeriet, och kom tillbaka med en mörkröd lite brunare än vad jag tänkt mig, men betydligt bättre.

Ett halvt hjärta i underläggssöm från avigsidan, och min vän skalpellen.

Intarsia i blått och underläggssöm i rött från avigsidan.

Men mestadels har ju veckan bestått av pussel, på grund av de tekniker som jag valt. Jag tyckte att det var svårt att med saxen klippa till mönsterformerna som jag skulle sy i intarsia och underläggssöm, även med broderisaxen, som jag helst bara klipper trådar med. Men jag kom på att jag fått i julklapp för några år sedan en skalpell för skinnsömnad, med rakbladsvassa blad. Det visade sig fungera ypperligt även till kläde.

Från rätsidan.

Imorgon börjar sista veckan på projektet, och jag har en förhoppning om att bli klar i tid, även om den inte är så stor. Då ska jag börja med en kant runt arbetet i skarvsöm, samt lite broderade detaljer.

torsdag 13 september 2012

Färgeriet


Tyger på tork.

De senaste två dagarna har jag färgat till senaste konstsömnadsprojektet, och det var på tiden, eftersom jag borde ha gjort det för senast en vecka sedan. Känns det som i alla fall. Nu har jag i varje fall färgat färdigt allting, med två fatala felfärgningar som ändå löste sig till slut. Även om jag lärde mig en del om hur man räddar en felfärgning, så kändes det lite onödigt, eftersom jag har lite ont om tid. Men nu är de färdiga, alla garner och tyger, så har de torkat tills i morgon blir det äntligen dags att brodera. Jag längtar.

Inte så många färger den här gången. Tre av färgerna har jag färgat i två kvalitéer, för att prova mig fram till vad jag vill ha.

Det fanns färg kvar i efterbaden, och för första gången provade jag att färga på dessa. Härvan längst till vänster är faktiskt ljusgul, även om den ser vit ut här. Dessa garner ska dock inte användas i broderiet.

måndag 10 september 2012

För mycket att göra


Skolan började, och äntligen skulle jag få tid för handarbete! Dessvärre har jag haft lite för mycket av dessa måste-bli-klar-i-tidprojekt, och för tillfället är jag mest bara trött.


Ett av dessa projekt är Business Boudoir, projektet där elever från min skola blev inbjudna att av kostymer tillverka kuddfodral. En av utgångfunderingarna handlade om att kostymer och kostymskrädderi tradtionellt är något manligt, men trots det anses sömnad och textil anses alltjämt vara kvinnligt, och vad händer om man blandar dessa uttryck? Jag nappade genast, och började fundera på kostymer. Allt jag såg framför mig var grått, svart, grafiskt och stramt. Inte min grej precis.

Löjtnantshjärtan.

Men så började jag fundera på vad som faktiskt ansågs manligt, för inte så länge sedan. Förr var det ju manligt med färgglatt och grannlåt, och där hittade jag min ingång i temat. Och alla kostymer är väll inte svarta, eller? Hur som helst så hittade jag en grönblå yllekavaj, med ett fantastiskt vackert tyg på Slumpen i Umeå. Dessutom, vid samma tillfälle, hittade jag den fulaste slipsen med en ruta med hästar i en blommig hage. Och hästar, det ansågs ju vara en manlig statussymbol, det var mannens arbetskamrat. Kom en fotograf för att fotografera husets folk, hände det att hästen fick vara med på bilden. Idag förknippar vi oftast hästar med "hästtjejer", det är inte ofta jag får höra talas om "hästkillar" i alla fall. Mycket av det som vi idag anser som kvinnligt, som färg, grannlåt och hästar har ju från början varit manligt, och efter att ha hittat slipsen hade jag min idé nästan klar. Jag klippte ut alla hästhagar från slipsen, och använde som applikationer, och när jag sedan ville brodera mer runtomkring, utgick jag från löjtnantshjärtan, som jag på något sätt tycker ser lite manlig ut. Eftersom den egentligen är rosa (förövrigt ansedd som en manlig färg en gång i tiden), så ville jag ha färger som jag själv tycker om, och tillslut hade jag fått det önskade utseendet på mina löjtnantshjärtan.

Slipsar som jag strimlat.

Duskor in progress.

Jag ville få in mer grannlåt, och då passade det bra med duskor, givetvis gjorda av strimlade slipsar, i både siden och polyester. När jag skulle hitta på en stängningsanordning, återanvände jag knapparna från kavajen. Att jag inte fick med så många detaljbilder beror helt enkelt på tidsbristen.

På ett diskret vis har jag lyckats med att signera mitt verk.

Med färdiga proportioner.

Ett annat projekt som jag egentligen borde startat med för längesen vid det här laget är Individuella projektet, där vi alltså får göra vad vi vill. Jag har valt att lära mig intarsia, skarvsöm och underläggssöm, samt lära mig montera runda kuddar. Skissarbetet har för min del hållit på i två veckor nu, och det börjar bli lite tight om tid för att bli klar med en produkt, så vi får väll se vart det slutar. Idag har jag nog ändå varit med om ett genombrott i skissarbetet, och nu har jag nästan bestämt mig för hur det kommer att se ut. Mitt upp i alltihopa kom jag tillsammans med min formlärare på att mittpartiet skulle förstoras, vilket jag fick göra med hjälp av skolans kopiator. I morgon ska jag träffa min handledare i projektet, så jag har vissa förhoppningar om att få sätta igång med arbetet innan veckan är slut.

Indigoblå...

...eller mörkröd.